Ätit Nexavaren 1 vecka nu

I natt så var jag jätteöm nedanför ryggen, var svårt att ligga på rygg. När jag klev upp i morse så ömmade det i hela kroppen, kände mig som en gammal tant då jag på stela ben hukade mig fram. Defentivt biverkningar!! 1 vecka sen jag började med Nexavaren, känner av medicinen mer o mer dock inga allvarliga. Öm i kroppen,känslig i händer o fötter,lite febrig ibland. Trött. jag får absolut inte glömma att jag är tröttare än vanligt.

Jag fick ta en morfintablett idag, då värken i ryggen molnat hela dagen men humöret har varit på topp!! Ska upp tidigt då jag ska lämna blodprov 8.15 imorgon så nu.

Här får ni se Familjens jättesöta kattunge, Kitty (tror jag att den ska heta)

Vilken fina blommor!

I dag så fick jag en underbart vacker somrig bukett av min kära farmor och far.

Tack så mycket, jag blev jätteglad för blommorna!!

På vandring

Vilket underbart väder att vakna till , det är ljust och härlig grönska och en värmande sol!
Efter frukosten så tog jag Trojan på en promenad och självklart så bara vimlar det av rådjur, har absolut inget emot dem,de är ju jättefina men Trojan blir ju helt tokig och vill jaga dem...hm där försvann lite av min energi vill jag lova, han väger ju 30 kg och jag får liksom spjärna med hela kroppen för att inte dras med men till slut så skuttade rådjuren iväg och vi kunde fortsätta våran dagliga vandring.

När vi kom hem så bryggde jag kaffe och vi satte oss utanför på våran fina gård och bara njöt av det härliga vädret. Jag är så glad och tacksam att jag, peppar peppar inte fått några hemska biverkningar ännu, vet inte om det kan bli värre framöver men ska passa på att njuta när jag mår som bra som nu, som vanligt liksom. Visst e jag tröttare och det ömmar i kroppen och ibland känns det som om jag har feber men det funkar!

En del frågar hur jag mår nu när det gått 1 vecka sen jag fick beskedet om att det inte går att operera bort tumörerna som jag har ( det är 2-3 st men inga stora utan det är mer att de sitter på fel ställen liksom) Sanningen är att jag vet inte riktigt egentligen hur jag mår. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det här. Det är förvirrande. Ibland så tänker jag att detta är slutet, att visserligen kommer Nexavaren fördröja förloppet men jag kommer att dö. När jag tänker på detta så är jag inte rädd, inte ledsen,inte uppgiven utan bara helt rationell. Det liksom är så det är, man har gjort allt och nu finns det inget mer att göra. Men sen tänker, Herregud vad tänker jag? Har jag gett upp? Tänker jag så negativt så kommer det absolut inte funka! Så klart medicinen kommer att hjälpa, får den inte bort allt så kommer den ju absolut hålla den i schack!! Såklart!! Det finns inget annat!!

Förstår ni, jag tänker på olika sätt som det kan gå, jag är ju en problemlösare. Jag anylserar och vill lösa problemet. Men i detta fall så är det svårt. Ingen kan ju styra sin framtid men man kan ju alltid planera, det är lite svårt för mig nu. Jag är ett kontrollfreak och bara måste kontrollera. Men.kan.inte.kontrollera.allt.det.bara.är.så

Elias Rian Andre

Här är Elias Rian Andre, tryggt vilande i mammas trygga famn. Jag skjutsade hem dem idag från BB, Föräldrarna var trötta men glada över att få komma hem. Jag är en sån stolt moster till denna fina lilla bäbis!! Visst e han helt bedårande!!

Välkommen till världen lilla Elias

Igår kl.10.10 kom Elias till världen. 50 cm lång och vägde 3300. Jag och Kristoffer (som har sovit hos mig sen i torsdags) följde med. Jag fick hålla den lilla och han var helt bedårande söt!!

Det var så underbart att få se min älskade lille syster hålla sitt lilla barn, hon kommer att bli en fantastisk mamma!! Tommy var lika salig han och han kommer att bli en fantastisk pappa.

Jag har hälsat på dem idag oxså, det är så svårt att slita sig från BB. Imorgon så kommer jag och Stefan att skjutsa hem dem. Kristoffer är tillbax hos sin mamma igen och nu sitter jag hemma själv (krusty o trojan är ju här) det blir så tyst när man har haft en pratglad 4.åring hemma.

Det är mycket som jag skulle behöva göra, fålla upp gardinerna i vardagsrummet, sortera papper men orkar inte just nu. Jag ska ta mig en kopp kaffe och bläddra lite i tidningar.

Väntan...

Så vitt jag vet så har inte Marie fött ännu, hon fick åka hem igår då det inte hade kommit igång ännu. Men hon åkte in i natt då vattnet gick och jag har inte hört något ännu. Jag hoppas att hon ringer snart och säger att hon blivit mamma.

Jag har Kristoffer här hos oss och det är jättemysigt. Igår så var vi hemma hos familjen Glimbråten och Kristoffer fick leka med Alicia Vincent. De fick äta plättar och Maria bjöd mig på en jättegod broccolisoppa. Maria, stackarn har nackspärr och de har hon haft snart i vecka.

Hon har gått till en jättebra Naprapat i Farsta och Stefan ska faktiskt oxså ditt idag så jag o Kristoffer följer med, har lovat killen att han ska få en spiderman keps, så vi kommer vara i farsta centrum.

Ikväll så är vi bjudna till Familjen Glimbråten på mat, det ska bli trevligt.

Jag mår fortfarande bra, kan känna att det sticker lite i kroppen här o där och känner mig lite trött, vet ej om det är biveffekter från Nexavaren. Jag tänker inte så mycket på min elaka sjukdom just nu utan tar dagen som den kommer, kan lova att det underlättar när man har fått låna en livlig, pratglad 4-åring pojke som heter Kristoffer..ha ha han är helt underbar. Kan absolut inte tänka på nåt mörkt och jobbigt då.

Bilden är ifrån igår när vi var hos familjen Glimbråten

Äntligen sä är

Vaknade av ett sms från min syster, Marie. Hon har haft värkar sen midnatt och nu är hon på väg tilll BB!! Jag hoppas att allt går bra, hon och Tommy kommer att bli underbara föräldrar till den lilla pojken ( de har kollat innan så de vet vad det blir) Jag längtar till jag får träffar bäbisen:)

Barn är livet, de är så fulla av liv och spring. Idag ska Kristoffer (min systerson)få komma och sova här i natt, hans förskola är stängd och Lena måste jobba. Det ska bli jätteroligt att få ha honom här, vi kommer att åka till Maria så han kan få leka med sina sysslingar, Alicia och Vincent.

Nu ska jag göra mig iordning och åka iväg.

Idag kommer mina tankar vara hos min älskade lillesyster Marie och hennes fina kille Tommy:)

Första dosen

Nu har jag hämtat ut min nya medicin och tagit min morgon dos, ska ta 2 tabletter på morgonen och 2 tabletter på kvällen. Det ska helst gå 12 timmar emellan. Jag brukar inte läsa om ev.biverkningar men nu är det viktigt att jag uppmärksammar om och vilka jag får.

När jag lämnar blodprov så tar dem i min portacart, en dosa som är inopererad under min hud, jättefiffig uppfinning som gör att jag slipper bli sönder stucken i armarna.

Här tar en sjuksköterska prover från min portacart när jag var på transplats.mottagningen.

Är så trött idag...

Idag är jag så trött. Känner mig helt slut. Det tog ett tag innan jag somnade igår och jag vaknade till och från. Igår sent på natten kom äntligen tårarna, jag hade inte vågat känna efter riktigt men sen när vi hade borstat tänderna, läst en stund och skulle sova så kramade jag om Stefan och då kom de, oj. det var länge sen jag grät så mycket. Tårar är smittsamt så Stefan grät oxså.

Så där låg vi, kramades o grät. Det kändes mycket bättre efteråt och vi somnade till slut.

Innan vi somnade så kom vi överens om att jag bara måste bli frisk, så det så!!

Idag skulle jag ha börjat med min medicin men den är inte klar förrän imorgon på apoteket så jag ska hämta den tidigt imorgon bitti så jag hinner ta min första dos. Jag kommer ta både morgon o kväll. Jag kan berätta mer om den imorgon.

Nu ska vi titta på Bonds senast film och försöka koppla bort tankarna lite.

Jag vill tacka alla ni som läser o stöttar mig, det betyder mycket!!

Nu kan alla lämna kommenterer

Nu har jag uppdaterat min blogg och ändrat inställningar så nu kan alla lämna kommenterer utan att behöva krångla, det har varit många som inte kunnat lämna och nu kan man även vara anonym.

Så nu hoppas jag att jag får massvis med kommentarer....ha ha nej jag är så glad att ni läser.
Det har blivit en terapi för mig att skriva av mig.

"Anita, du är en överlevare"!!

Det går inte att operera tumörena som jag har, en liten jäkel sitter visst lite på ryggkotan och den går ju tyvärr inte att ta något ifrån, en annan sitter vid lungsäckan och sen så finns det lite kvar vid bröstkorgen som de tog sist ifrån.

Jag kommer imorgon börja äta en cellgiftsmedicin, Nexavar, en ny typ som ska ha hjälpt andra levercancerpatienter, tyvärr kan den ej bota men se till att tumörena ej växer eller förökar sig
dock är den inte 100% säker men jag väljer att tro att den kommer att hjälpa mig!!

Dock kan den ge måttliga till svåra biverkningar (men det är från individ till individ). Läkaren kommer noga följa upp effekten som medicinen ger för det är ju som sagt inte helt säkert att den kommer att hjälpa och han menar på att jag inte ska "plågas" i onödan. Hmm.

Något som jag blev glad över att höra och som gav mig hopp om framtiden var när min läkare sa
"Anita, du har varit illa ute förut men klarat dig, Du är en Överlevare och jag skulle inte bli förvånad om det visar sig att denna medicin ger effekt!!"
Min läkare säger hellre inget än för mycket så detta kändes upplyftande för mig, han tror på mig!! Kan tillägga att jag litar på honom till 100 procent, han är jätteduktig!!

Jag är rädd, skitskraj faktiskt för att börja med dessa tabletter just för ev.biverkningarna men ska försöka att inte tänka så, jag ska försöka att endast fokusera att medicinen kan hjälpa till.

Jag är så tacksam att jag har min fina, underbara Stefan , skulle aldrig klara mig utan honom!! Nu ska jag krypa tätt intill honom i soffan och mysa:)

kl. 15.30 ska jag vara hos läkaren

Jag är så nervös inför läkarbesöket idag...

Jag ber till Gud att det fortfarande finns nån chans att operera.

Det är helt tomt i skallen nu, jag ska gå ut med Trojan snart och få lite friskt luft. Just nu känns luften tung, det är lite svårt att andas.

P.s det är jag på bilden som firar min 3-årsdag:)

Tänk att man har varit så liten..

Vad roligt att Norge att vann!! Jag tyckte låten var jätteskön. Det var lite trist att Malena inte fick mer poäng, tyckte hon var jätteduktig.

Har precis vinkat av Camilla vid Skogskyrkogården, hon sov ju över här igår. Man träffar tyvärr inte henne så ofta nu när hon bor på Gotland så hon skulle till mamma och sen till resten av familjen. Man slåss lite om att ha henne. Det kändes lite ledsamt att vinka av henne men men man får ju lov att dela med sig o jag kommer få träffa henne snart igen.

Vi kom hem efter 2 inatt efter haft en kanontrevlig kväll med familjen Glimbråten o familjen Pharne. Det blev lite mycket vin men det var skönt att slappna av o njuta av goda vänners sällskap.Hade tagit fina bilder men vet ej om jag ska klaga på vinruset el.kameran för de blev så suddiga...

Det var så skönt att ventilera med tjejerna vad läkaren kommer att säga på måndag. Det är så många frågetecken, så många om. Jag vågar inte riktigt planera vad vi ska göra i sommar.

Det är så mycket jag vill göra, sommaren är så kort. Jag vill åka till Finland för att hälsa på min bror, Mike och hans fästmö Lotta med lilla Aina o Michelle. De har nyligen köpt ett hus o jag e så nyfiken hur de har det.

Vill oxså åka till Gotland för att hälsa på Camilla (storesyrran) som var här med sin Fredrik o mina syskonbarn Angelica o Jonas.

Vi har bokat en resa till Mallorca tillsammans med Maria o Magnus den 9/8, o den vill jag ju oxså åka!!

Vill ju oxså njuta av sommaren i Svergie, o åka runt o bara ha det så skönt så nej, nej,nej, jag har inte tid med nån sjukdom nu!!

Det som är skönt men det som oxså gör det så overkligt att jag har en sån hemsk sjukdom är att

jag absolut inte känner mig el.ser ut att ha en sån dödlig sjukdom som cancer faktiskt är.

Det blir svårt för både mig och mina närmast att förstå samtidigt är jag ju jätteglad att,förutom mina är på kroppen så är jag inte märkt av cancern, hoppas att det förblir så.

Idag ska jag bara slappa, läsa o kolla på entourage, en helt underbar rolig serie som jag varmt rekommenderar, vi e inne nu på fjärde säsongen.Har bestämt mig för att inte tänka så mycket på morgondagen då jag ska till läkaren, det kommer bli tufft. Kommer få veta exakt hur mycket tumören blivit större, hur allvarligt det är och om läkarna tror att, som jag hoppas att man kan operera bort tumören. Nej, usch det kommer bli en ångestdag imorgon så idag vill jag koppla bort det mörka och bara få vara en helt vanlig tjej som är lite bakfull och ska äta en pizza!!

schlagerkväll...

Vi har kommit hem nu efter en skön dag o natt på landet. Vi pratade och åt o hade jättetrevligt.

Det kändes skönt att få komma bort lite. Jag kunde koppla bort de mörka tankarna ibland och njöt av det soliga vädret idag. Vi kunde äta både frukost och lunch ute.

Vi spårade med Trojan, hann lägga ut 4 spår, Trojan fick oxså bada...

Nu snart ska vi åka till Maria o Magnus (min kusin) o se på schlagern och dricka lite vin

Kan dock gissa att Stefan o Magnus smiter in till Pharne och hittar på nåt annat:)

"Red, red wine going to make you fell fine" he he absolut!! Just ja, min storesyster Camilla kommer upp från Gotland och ska vara med o kolla schlagern sen sover hon över här, kul att få ha henne här! Nej, nu kommer snart Stefan att tjata att vi måste åka så jag får börja avsluta.

Jag hoppas att jag är lika glaad imorgon som idag, men vet att känslorna kan pendla.

Här får ni lite bilder från landet

Vi åker ut till landet

Vi åker ut till landet, till Stefans föräldrar som bor i Åkersberga. Skönt att få komma iväg o andas lite skogsluft.

Vi ska spåra med Trojan och ska låta han få bada, det älskar han.

Jag mår förvånatsvärt bra just nu trots allt, vet ej om det är chocken som sitter i efter gårdagens besked eller vad. Solen skiner, fåglarna kvittrar. Jag har en underbar fin kille, en underbar familj, och underbara vänner som finns för mig!!

Jag älskar er!! Utan er så skulle det vara omöjligt.

Tack för ert fina stöd

Kramar

Tallbarksdryck

Min supermormor, Aina hon blir 80 år i sommar och e piggare än vinden.

Pratade nyss med henne och när jag knappt druckit klart morgonkaffet så har hon hunnit åkt ända till Hagsätra för att handla (hon bor på värmdö) och hela vägen hem igen.

Hon e otrolig:)

Hon tipsade mig om Tallbarksdryck, en dryck gjord just på Tallbark. Den är full med antioxidanter och E-vitamin och har visat sig vara en riktig bra hälsodryck.

Jag kommer absolut att pröva den!! Tack för tipset min kära mormor:)

Titta här vilket vackert fruktträd som jag har utanför mitt fönster.

Så kom beskedet

Gunnar Söderdahl (min läkare) ringde till slut och hade tyvärr tråkiga besked.

Tumören som skulle ha krymts såpass att thoraxkirurgen skulle kunna ta bort metastasen som sitter bak i vänster bröstkorg jämte lungan, har inte krymt. Tvärtom den har blivit större!

Att den skulle gå och operera bort nu känns nästan omöjligt, men Gunnar skulle diskuttera med Lotta Orre (thorax kirurgen) om det.

Han nämnde oxså att om det nu inte blir en operation så finns det en ny slags cellgifter på marknaden som skulle kunna vara effektiv för just min tumör, dock så botar den inte men kan hålla den i schak.

Hmm. Ja, det var inte det som jag ville höra eller som jag förväntade mig. Jag vill ju bli av med cancern, jag vill ju bli botad fy tusan. Men mest vill jag ju leva och om det är priset för att få vara kvar på denna fina jord e att vara fullproppad med gift...so YES I CAN!!!!!

Valde att sätta in en bild på Trojan , för att han e söt

Den som väntar på nåt....

Idag så vaknade jag och hade ont på sidan, har nog fått nån slags broskbildning där jag har haft dränageslang vid tidigare operationer. Det gjorde djävulskt ont så jag ringde tranpls.mott

Sköterskan som svarade skulle lämna ett meddelande till min läkare om denna lilla plåga och samtidigt nämna att jag ville bli uppringd idag och få veta resultate på min PET-undersökning.

Nu är det ju ej säkert att svaren har kommit men jag är så nervös nu...Finns det några cancerceller kvar? Gjorde strålningen någon nytta? Har det, Gud förbjude blivit värre?

Mina tankar om detta snurrar runt.

Nu ska jag ut med Trojan innan regnet kommer ( regnet hänger i luften el. är det min spänning som jag känner?)

Lite bilder

Ha ha jag ville så gärna ha ett kort på oss tillsammans dvs Angelica min systerdotter från Gotland, min systerson Kristoffer och Trojan.

Stefan gjorde så gott han kunde.

Jag har 6 syskon och 6 syskonbarn ( närsomhelst så blir det 7)

Snart kommer Elias

Har glömt att nämna att jag ska bli moster snart:) Min söta lillesyster Marie ska bli mamma snart nu i dagarna!! Jag längtar så till denna lilla bäbis..

Här är Marie med bäbismagen och Trojan som e helt tokig i henne:)

Stefan35 år idag

Idag fyller min älskling 35 år, jag har bakat bullar och gjort hans favorit maträtt,lasagne.
Han fick pengar av mig så har kunde köpa en massagestol (han arbetar inom bygg och arbetar hårt med kroppen så han förtjänar en skön massage. Hans föräldrar var här och åt och fikade, det var jättetrevligt!
Lindha, en väninna som bor bara 7 min härifrån kom förbi på en fika. Vi satt på gården här ute och passade på att njuta av solen innan den gick i moln.

Jag har varit så spänd dessa dagar i väntan på att Gunnar, min läkare ska ringa o ge besked om
det blir en operation eller inte.
Ibland blir jag så rädd och tänker det värsta att min kropp skulle vara full med metastaser och det inte finns något att göra. Då bestämmer jag mig att inte svara om läkaren ringer men så lugnar jag ner mig och tänker att vad det än är som jag får veta så tänker jag kämpa!!

Vi spårade med trojan igår och det var så roligt att se han få arbeta, han älskar verkligen att få
spåra, vi brukar göra ett s k personspår dvs vi lägger ut en snitslad väg som han får nosa sig fram och i målet så ligger en av hans älsklingsleksaker. Han e ju så duktig så vi får göra det lite svårare för han. Nu e det dags att gå o lägga mig, få se om läkaren ringer imorgon.

Här har Trojan spårat klart o får sin belöning! Dragkamp med Husse!

Äntligen fredag

Idag så har jag lite spänt väntat på ett tel.samtal från min läkare,Gunnar om besked från min PET-undersökning. Jag hoppas så att det inte finns några cancerceller kvar men är beredd på att det tyvärr kan vara så. Och om det nu är så förhopptningtvis så kan man operera bort det.
doms
Jag träffade Jenny, min underbara barndomsvän och hennes bedårande söta Ester,bara 2 månader. Vi picknckade i Humlegården. Så mysigt att kunna sitta ute och njuta av solen, är så van att ha ont så det kändes lyxigt idag att jag knappt kände nåt av den gamla värken.

Vi promenerade sen vidare mot slussen där vi skildes åt. Kom hem och jag tog en promenad med trojan. Jag tränade att gå med Haltin på Trojan då jag inte klarar av att han drar får ont då , det gick bättre än förväntat...skönt.

Stefan hämtade upp oss på vägen och vi åkte o handlade till "fredagsmyset"

Nu på kvällen så tog jag mig ett glas rödvin, så gott och den får mig att slappna av.
Jag tänker optimistiskt på framtiden och Stefan o jag planerar för framtiden.

Idag gjorde jag en PET-undersökning

En PET-undersökning är ( i mitt fall) ett hjälpmedel för att se om jag har några cancerceller
kvar efter att ha strålats 13 gånger.

Jag är en ny bloggare och har bestämt mig för att dela min vardag som cancersjuk med nära och kära samt andra som oxså lever med cancersjukdomar.

Vill oxså vända mig till anhöriga till dem som har drabbats av denna grymma och elaka sjukdomen. Jag vet hur tungt det kan vara för den står brevid.